Oftast, men inte alltid, arbetar jag med material jag hittar själv runt omkring mig i naturen. Lera, stenar, sand och aska. Ibland också slig och slaggsten, restprodukter från malmbrytningen, som finns överallt här i naturen i södra Gästrikland. Den keramiken hittar du under kategorin "keramik med lokala material".
Glasyrerna i den kategorin är mina egna recept, där jag strävar efter att använda material som jag kan hitta i min närmiljö. Den bärnstensfärgade, ibland mörkt bruna, ibland nästan svarta glasyren är tillverkad enbart av lera och aska. Leran har jag grävt upp på en åker utanför Torsåker. Det är glacial lera, ditforslad med inlandsisens smältning för ca 10 000 år sedan. Askan kommer från vår vedpanna där vi eldat med träd, främst björk, som växt i skogarna runt vårt hus. Den vita glasyren innehåller samma aska. Den är tvättad, silad och blandad med andra material.
För mig är det inte bara en vilja att veta var mina råvaror kommer ifrån, inte bara en miljöaspekt, som gör att jag vill använda det som finns här, där jag bor. Det handlar också den närhet som uppstår till det föremål jag skapar. Att veta var det kom ifrån. En påminnelse om att alla ting runtomkring oss har en historia, kommer från en plats, genomgår förändring, berörs av händer; uppstår, lever och förändras.
Under kategorin "keramik" hittar du sådant jag tillverkat endast med köpta material.
Den rökbrända keramiken är tillverkad i både ler- och stengods, ibland med lokal lera. Att rökbränna är en mycket gammal teknik där föremålet bränns i brännbart material (jag använder mig av sågspån) och där röken och elden bildar mönster på skärven. Dessa föremål är lågbrända och oftast oglaserade och har därför en ömtåligare yta som inte håller vatten och kan fläckas av starka färger. Rökens mönster kan också komma att blekas över tid av stark sol.
